Just nu känns de som de flesta vet va som hänt.. men här sitter jag i Mörrum min älskade hemstad och har inte skrivit på 3v! Alla tankar som ni får i huvudet om vafö jag e hemma igen lär inte vara den rätta om ni inte hört va som hänt!

Sist jag skrev va de en tisdag, så på torsdagen den 17:e så begav vi oss ner till Orange County i deras flygplan.. Stressigt var det för att packa allt och jag ville inte åka på den här resan! Jag visste att det skulle vara jätte fint i OC, men det va något som sa NEJ i mitt huvud!

Tiden i OC va helt underbar, jag och barnen åkte sparkcykel längs strandpromenaden, spelade UNO och fixade H's hår krulligt <3 På lördagsmorgonen begav jag mig från OC till San José där Ethan, Lua och Sandra hämtade mig på flygplatsen för att använda våra NHL-biljetter :) Så sweet att gå på en NHL-match LIVE och just denna matchen räddade mitt liv (A) Jag kan inte säga något annat än att ödet bestämde detta!

På söndagen när jag kom hem till huset i Truckee så var det FÖR många bilar vid huset.. Jag gick in för att kolla läget och kanske var min värdmamma och barnen hemma igen efter OC och struntade i LV-resan för att besöka en vän! Men så va inte fallet :(

Utanför dörren träffar jag en av min värdmammas väninnor som ser ledsen men göad ut över att se mig, hon pratar i telefon men säger till personen i telefonen att hon måste lägga på för att prata med familjens AuPair!

Hon berättar för mig vad som hänt och de e hemskt, vi står och lipar i flera minuter... Min värdmamma med mina två värdbarn på 5 och 6år har kraschat efter att ha hamnat i ett oväder mellan OC och LV :( ! De kraschade rakt in i en bergskulle och planet började brinna... Jag går in för att prata med min värdpappa, dock finns de inte så mycket man kan sägs ! Hans mamma&pappa e där, som i allt det ledsna blir glada över att jag hade min lediga helg och inte var med dom i flygplanet..

Jovisst, bra för mig men mina älskade värdbarn som jag hade såå roligt med.. vafö skulle de försvinna :(??????

Den kommande veckan efter det var hemsk, begravning, ta avsked av allt och alla och jag ville bara hem ! Så på lördagen den 26:e mars satte jag mig på planet hem i Sverige och landade på söndagen den 27:e!

CC gjorde ett bra jobb under alla omständigheter och mitt AuPair år är en upplevelse jag inte kommer att glömma med både bra och dåliga saker som hänt! Men erfarenheter har jag!!

Så detta var min historia om mitt AuPair år!

MåBäst<3